Skolslöjden i tiden.
De sydkoreanska skoleleverna
har på kort tid blivit världsledande när det gäller kunskapsinhämtande. De får
tillgång till en mycket effektiv undervisning, de har långa skoldagar och
mycket intresserade och engagerande föräldrar. Detta gör att de når
häpnadsväckande resultat, i jämförelse med elever i de flesta andra länder. Man
har t. o. m. framgångsrikt kunnat utnyttja elektroniska robotar vid inövandet
av kunskap.
Det har dock visat sig att de
redan under skolåldern får symtom på utbrändhet. Dessutom har Sydkorea
förbluffande brist på professorer som tilldelats nobelpris. Den sydkoreanska
skolan har i mycket stor utsträckning gynnat kunskapsinhämtande, men i mindre
utsträckning den kreativitet och det nytänkande som framgångsrik forskning
bygger på. Den senare färdigheten går inte att i samma utsträckning mekanisera
som kunskapsinhämtandet, men är mycket viktig för människors välbefinnande och
ett lands utveckling.
Att i sin slöjdundervisning
kunna utveckla elevernas skapande förmåga, kräver kännedom om skapande
arbetsmetoder och utvecklande arbetsmaterial. Dessutom måsta läraren känna till
lämpligt sätt att organisera undervisningen, för att hinna med alla elever, på
de ca. 2 ½ min. som står till förfogande för varje elev. Därtill behöver man
som lärare hinna skaffa sig god erfarenhet i att undervisa i en skapande
verksamhet, vilket man inte har en möjlighet att göra i sin lärarutbildning.
Det gäller att hålla samman
undervisningen så att eleverna hinner öva upp sig i att handskas med en mindre mängd kunskap, istället för att enbart få kännedom om en större.
”Eleverna lär sig när de
tillämpar sin kunskap”. Prof. Lars Owe Dahlgren.
I materialet:
Figurer och förmer, Skåp och hyllor,
Skrin och pallar och Ytbehandling av slöjdföremål finns åtskilliga
tusentals inspirerande uppslag för eleverna att experimentera vidare med alltifrån
årskurs 1 till årskurs 9.
Materialet är uppbyggt så att
eleverna uppehåller sig vid en begränsad mängd material och tekniker, för att
hinna öva upp sig att arbeta självständigt. Allt bygger på att eleverna planerar
sina egna arbeten med hjälp av sådana planeringsmetoder, som de förstår sig på
och klart kan förutse hur de färdiga föremålen skall tillverkas och kommer att
se ut och fungera.
Den som har erfarenhet av att
leda skapande verksamhet vet, att då eleverna skall inspireras till nya
uppgifter, lyckas de sällan att komma på egna lösningar, om de får sitta i sin
ensamhet. Då hemfaller i de flesta fall åt en rent kopierande verksamhet. I
ställer behöver lärare samla dem till gemensamma inspirationslektioner, för att
hinna uppmuntra och ”peppa” upp varje elev genom gemensamma experiment,
diskussioner och undersökningar. Materialet innehåller tydliga exempel på hur
detta kan genomföras. Här fungerar det för närvarande inte med några
undervisningsmaskiner.
Här följer en bild på hur
sydkoreanska elever med stor förtjusning övar in sånger med hjälp av en robot.
