Undervisningsresultatet styrs av
undervisningsmetoderna.

Förbered dig för att klara framtidiga krav på
skiftande undervisningsmetoder, genom att skaffa dig kunskap om slöjdens forna
undervisningsformer.




















Folkskollärare Sven
Alfred Kjellgren med sina elever vid Viareds skola utanför Borås år 1906. Besök
Nordiska museet och undersök vilka undervisningsresultat Kjellgren nådde upp
till och vilka undervisningsformer som ledde fram till dessa resultat. Där
ställs nämligen de träslöjdföremål ut som dessa elever tillverkat och där
redovisas hur Kjellgren undervisade.

Han började sin tjänstgöring
i Viared 1981. Efter att ha gått en sommarkurs vid Nääs 1898 under Otto
Salomons ledning, startade han slöjdundervisning vid Viareds skola.
Han tillämpade exakt den
metodik som Salomon lärt ut på Nääs, vilket resulterade i följande:

·
Han hade inte
några gemensamma genomgångar med eleverna, utan var och en arbetade helt i sin
egen takt.
·
Eleverna arbetade
efter en modellserie med 40 olika modeller. Därutöver fick de möjlighet att
utföra extramodeller, så långt de hade möjligt att hinna. I varje ny uppgift
ingick oftast många repetitioner av de övningar som ingått i de föregående.
·
Vissa elever hann
med alla modellerna och lite till, medan vissa bara hann med hälften. Därigenom
fick var och en arbeta efter sin personliga förmåga.
·
Eleverna fick
aldrig rita på formerna efter mallar, utan de skulle i stället sätta ut en
mängd delmått och sedan rita på för hand.
·
Föremålen blev
mycket välgjorda.
·
Eleverna fick
aldrig någon handgriplig hjälp av läraren, utan de fick utföra allt arbete
själva på sina slöjdföremål.
·
Kjellgren
genomförde utan några problem en åldersintegrerad undervisning.

Dessa undervisningsresultat
kan inte bortförklaras med att eleverna var annorlunda förr, utan de måste ses
som ett resultat av de metoder som användes.
Det har skrivits en hel del
rapporter tidigare om Otto Salomons pedagogik, men inte om de resultat den
nådde upp till, då den blev tillämpad i praktiken i en vanlig svensk skola.

Kan vi i dag dra nytta av dessa tidiga erfarenheter av
slöjdundervisning?
Salomon skapade ett
slöjdsystem som var fast i formen, hårt styrande och lätt att arbeta efter. Det
passade bra under slöjdens inkörsperiod, men det hade svagheten att lätt stelna
till en dogm. Han menade arr huvudprinciperna borde vara kvar, men
detaljföreskrifterna borde vara självförintande.
Att exempelvis få så
självständigt arbetande elever som Kjellgren fick, borde självklart vara
eftersträvansvärt även i dag, men då måste man först förstå med vilka metoder
han fick dem så självständiga. Är dessa metoder förenliga med den målsättning
ämnet har i dag eller krävs det modifieringar av metoderna?

I dag är det inte aktuellt
att låta eleverna arbeta efter förlagor. Istället övar vi eleverna att
projektera egna förslag till former, konstruktioner och utföranden av sina
föremål. Mycket tid måste ägnas åt att väcka idéer, som får in eleverna i nya
okonventionella tankebanor och att arbeta med planeringsmetoder som de förstår
sig på och som i sin tur väcker nya idéer hos dem. För att hinna med denna
komplexa uppgift, måste man tillämpa klassundervisning.
Att tvärt emot låta varje
elev göra vad den vill, när som helt, i vilket material som helst leder oftast
till idéfattigdom, toftigt outvecklat arbete och håglöshet.

En annan viktig erfarenhet
är, att Salomon var helt klar över att om han skulle få in slöjdundervisningen
på skolschemat trotts mycket hårt motstånd, måste den ges hårt styrande
undervisningsmetoder som är lätta att följa. Det måste vi ha klart för oss även
i dag. Om vi anser att ämnet behöver ges en förändrad målsättning, måste vi
kunna beskriva metoder som leder fram till dessa mål. Att bara förändra
läroplanstexterna och sedan hoppas på att lärarna själva efter bästa förmåga
skall lösa undervisningsproblemen, leder inte till att ge genomslagskraft för
förändringar. Det är inte lätt att skriva läroplanstexter, det vet jag själv
efter att i viss mån medverkat i sådant skrivande. Men lärarna som sedan läser
texterna måste klart och tydligt förstå dem och veta hur de kan undervisa för
att nå dessa mål. De måste kunna känna förtroende för de ständigt återkommande
läroplansförändringarna. Under sin tid som lärare hinner man avverka en rad
olika läroplaner. Själv har jag hunnit med att arbetat efter 6 st. olika
läroplaner under min tid som lärare.



Utställningen på Nordiska
Museet är öppen ett hela år 2012 t. o. m. jan. 2013 och omfattar en mängd
slöjdföremål i trä, metall och textilslöjd. Huvudansvariga för utställningen är
intendent Maria Perers och arkitekt Mikael Löfström.
Grupper som önskar få en
specialguidning om Nordiska Museet utställning om trä- och metallslöjdmetodik,
är välkommen att höra av sig via e-post till: 01381011@telia.com